Jag såg att hon stod och krystade, hade ont och tyckte det var allmänt besvärligt.
Hon låg ner, reste sig upp och krafsade med framklövarna för att sedan lägga sig ner igen. Så höll hon på en stund.
Efter en hel del krystande kom fosterblåsan ut (den banar väg för lammet) och efter ytterligare en stund såg jag två små klövar lysa.
Om man tittar riktigt noga på bilden till vänster så kan man se dem.
Hon låg så en stund och krystade så jag gick och utfodrade hönsen och de andra lammtackorna.
När jag återvände hängde ett slött huvud ut ur henne. Fan tänkte jag, inte ännu ett dött lamm! Jag lade benen på ryggen och sprang upp till Calle som var hemma idag. Han har varit borta vid de andra lamningarna.
När vi tillsammans kom ner till ladugården låg ett mycket vackert litet tacklamm bredvid sin mamma <3
Allt detta hände på 30 min, tänk om det kunde vara såhär enkelt varje gång!
När jag kom hem från jobbet låg Mimmi i krystvärkar, hon hade hållit på sen 15. Nu på kvällen har fortfarande inget lamm kommit och jag hade tidigare pratat med Inga som kom över för att titta på henne. Hon försökte gå in och känna men tackan är inte öppen alls, det gick bara inte. Det var något hon aldrig varit med om och jag kan inte hitta nån information om det. Något jag stött på är "ring womb" när jag googlar. Måste läsa mer om det (på engelska, så det är lite svårt att förstå).
Det verkar också som om fosterblåsan gått sönder, men svårt att säga då man inte kan komma in och känna.
Nu får vi hoppas på ett mirakel annars kan det bli ett mycket tråkigt beslut vi får ta imorgon...
Varför ska det behöva vara så krångligt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar